Tag Archives: konst

“Untitled” av Tassos Mantzavinos

Förra året upptäckte jag en grekisk konstnär vid namn Tassos Mantzavianos på galler TinT, här i Thessaloniki. Igår snubblade jag över ett silkscreentryck av konstnären som innehåller alla de element jag tycker om hos honnom.

Ett uttrycksfullt ansikte i en enkel miljö. Dragen påminner om dem man återser i ortodoxa ikoner blandat med dem hos den ironiska “folklore”-skuggspelsfiguren Karagiozis. Även ilustrationerna från min fars ABC-bok från 50-talet återfinns i hanns stil.

Med andra ord så talar den direkt till en Greks hjärta!

Tavlan har dock ej någon titel. Har ni några förslag? Och vad tycker ni, talar den till er?

/Andreas

PS Mantzavinos ställer i detta nu ut i Bryssel, om ni blir nyfikna och har vägarna förbi…

Antigone: Makt, Rätt och Konflikten dem Emellan

Jag har skrivit det förr och det är värt att upprepas om och om igen:

Kulturens främsta uppgift är att hjälpa oss att förstå och tolka vår omgivning!

Igår, onsdag, satt jag på Göteborgs Stadsteaters “Studion” och kunde inte sluta tänka på våra politiker, Carema och SOS Alarm-sköterskan. Det var KULTUR på hög nivå!

Ur Antigone:

Märkliga är många ting,
märkligast av alla människan.

Jorden, högst
av gudarna, oförgänglig,
outtröttlig, sargar hon år efter år

Talet och den vindsnabba
tanken och stadsbyggarkonsten
har hon lärt sig, och lärt hur man
aktar sig för frost i det fria
och skyfallens vassa pilar,

Hennes uppfinnartalang,
som övergår all förväntan,
leder än till gott, än till ont.

/Sofokles

Märkligast av allt är människan… Leder än till gott, än till ont…

Människan och hennes förmågor fascinerar, men Sofokles ger få svar. Dem får vi finna själva!

Trots att det skiljer 2500 år mellan oss och dramats skapelse så är ämnet precis lika aktuellt idag som när Sofokles skrev och satte upp Antigone i Aten 442 f.Kr. Det fanns då, precis som nu, ett starkt behov av att sätta upp teatrar som fick folket att tänka att kring Makt, Rätt och konflikten som kan uppstå där emellan. Den som har makten har inte alltid rätt, men till skillnad från de som inte har makt så kan de välja att inte omvärdera sina beslut. Att bryta mot det gudomliga rätten, i Sofokles fall, eller mot Naturrätten, som växte fram under 16-1700-talet, leder alltid till sorg, tragedi och sorg en gång till.

Makten måste alltid vara försiktig och aldrig glömma att söka det rätta. Ett beslut kan aldrig vara för stort för att rivas upp om det visar sig strida mot det som är rätt.

Kanske självklart när man läser det, men det blir dock obehagligt när man inser att man själv har också har makt och att Sofokles inte endast talar till Diktatorn eller den mycket rike, men även till mig och dig!

Sug på den en stund…

/Andreas

PS skulle kunna skriva om handling men det kan ni läsa bättre på Wikipedia och om den fängslande föreställning på DN Kultur. Har du möjlighet så SE DEN!

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, DN3

Osso Buco-afton och Maria Callas-inflytt

Nämnde för ett litet tag sedan världens snyggaste reklamposter. Antydde också att den var oförskämt dyr att köpa, i alla fall i USA där både Mac och Maria Callas är störst.

Men när jag vill ha något så ger jag inte upp i första taget. Letade och letade och till slut fann jag henne på tyska e-bay för 1/10 av priset. Är inte helt 100 på att den är äkta, men vacker är hon!

Och nu är hon MIN!

Men även om hon är vacker och levde ett liv som lika dramatiskt som en opera så går inget upp emot hennes mirakulösa stämma!

 

För utom att rama in Maria har jag ägnat denna första hemma-dag åt familjen och matlagning med en god vän.

Det blev Osso Buko på den sista biten från Spjutstorp. Otroligt gott och något som jag kommer göra många gånger till. Tur att jag får en ny köttleverans snart!

Det bästa med att laga grytor är att det är mycket koktid då kockarna kan ägna åt prat och drinkdrickande. Blev såklart en Whiskey SourMaker´s Mark (enligt mig den absolut bästa Bourbon att göra drinkar på).

Till maten ett vin på druvan Berdzami som jag köpte i somras på ön Lefkas. Ingen annan stans förädlas denna druvan outblandad. Något som förvånade oss alla då smaken var både fruktig och elegant! Tyvärr finns det inte att köpa i Sverige…

Reser man till Grekland skall man ägna vinhyllorna några minuter. Då det i resten av världen stort sett endast odlas en (kanske två) handfulla druvsorter så finns i Grekland hundratals lokala varav många odlats sedan antiken. De är en outsinlig källa till nya smakupplevelser!

Borde skriva om lite nya Norge-regler, men orkar inte med det idag.. Skyller på maten… Får ta det imorgon… God Natt…..

/Andreas

Jobbvecka kan också betyda tankar kring konst på Norska Nasjonalgalleriet

Åter i Oslo för att se till så att familjen får mat på bordet även nästa månad. Helt enligt den nya livsplanen så blir det en relativt kort jobbperiod (satte mig i bilen upp tisdag morgon och jag kör hem måndag morgon).

Hade en del bokningar i måndags, men i bilen upp så ringde telefonen flera gånger och vips så var veckan fullbokad.

Trotts detta så är 24 timmar/dygn ganska många timmar (när man inte behöver ta hand om en bebis) och idag hade jag lite för många över så det fick bli ett besök på Nasjonalgalleriet (har ju redan varit på Munch-museet)!

Skall jag vara helt ärlig så var jag rädd för att det skulle vara allt för mycket målningar från slutet på 1800-talet på vikingar som tex hittar Amerika

och jenter i bunad från Telemark (från samma tid), men jag blev positivt överraskad!

Om man ser konst som ett tidsdokument som inte bara avbildar hur saker och ting såg ut, men som också speglar tidens värderingar och tankesätt så blir den inte bara en bild på den tiden, men också en bild in i människornas/konstnärens tankevärld och själ. Och då, då blir ett Nasjonalgalleri med konst från 6 sekel genast mycket mer spännande!

För nog måste Renässansens harmoniska och tillrättalagda bilder säga något om vilka idéal man hade på 1500-talet?

…och Barockens mer uttrycksfulla och dramatiska om 1600-talet!? Motivvalen är också intressanta…

Jämför man dem så blir barocken nästan som en konstnärlig tonårsrevolt och om jag har rätt i mitt resonemang så borde även människornas idéer ha revolterat. Kanske tänkte de, nog med det utslätade mer passion!? Eller så tänkte de “jag vill också amma”…

(Som en del av er vet så är jag ett stort fan av opera och då inte minst barockoperornas lekfullhet och passion. Min dotter har också fått sitt mellannamn efter Händels otroligt vackra och känsloladdade opera Alcina)

Kanske är Christian Krohgs skildringar av barn i “Kampen för överlevnad”

och den prostituerade “Albertine i Polisläkarens väntrum” tecken på att samhället i slutet på 1800-talet hade börjat fundera kring skillnader i samhället? Jag vet inte svaren på dessa frågor, men nog låter det inte helt uteslutet???

Krihg skrev i alla fall en bok om den prostituerade “Albertine”, en bok som konfiskerades och förbjöds då den ansågs vara “osedlig”. Maktens reaktion på konsten säger ibland mer än konsten i sig…

Museet hade så klart också tavlor av de riktigt stora. Allt från Picasso till van Gogh och “El Greco” (Greken på spanska). Den sistnämnde var enligt museets skylt spanjor…

Dagens favorit var nog ändå…

…”Mor og Barn”, även den av Krohg.

Kan det bli mer tidlöst än så? Misstänker att alla fäder har sett denna “bild” hemma i sovkammaren och att alla mödrar från stenåldern till idag känner igen känner igen sig i moderns utmattade ansiktsuttryck!?

/Andreas

PS Ja, självklart finns det också ett Munch-rum på Nasjonalgalleriet med bl.a en (av 5) Madonna och ett (av 4) Skri, men utanför den salen fanns en skylt…

Misstänker att de börjar bli trötta på att folk hela tiden försöker stjäla tavlorna. Vakten skrattade i alla fall gott när jag frågade om jag fick fotografera skylten 🙂

Landar med nyheter om Dråprättegång och Rutten Konst

En vecka har gått sedan den stora dagen och jag börjar landa lite, med betoning på lite.

Så lite som jag har sovit sedan natten när johanna ringde har jag nog aldrig gjort. Det har blivit en timme här och två timmar där. Hört att det kallas “babyhög”.

Den gångna natten sov dock Iris och vaknade endast för att tanka på lite mjölk. Vid dessa tillfällen vaknade jag så klart också, men trots det lyckades jag nog skrapa ihop 11 timmars sömn. Jag behövde nog det…

Nu när babydimman börjar lätta och jag kan intressera mig för annat, i alla fall korta stunder, har jag tagit igen en del av det missade nyhetsflödet.

På vårdsidan så är det så klart rättegången mot den dråpmisstänkta barnläkaren som överskuggar allt. Dagens Medicin har i tre dagar följt rättegången på plats och ger fortlöpande uppdateringar om de olika vittnesmålen.

Personligen tycker jag att det verkar väldigt mycket som om “läkaren” får stå som syndabock för alla misstag som har skett kring den lilla flickan vars livsuppehållande behandling så småningom avslutades (respiratorn stängdes av). Vill dock inte uttala mig om skuld, men finner det märkligt om en erfaren överläkare som precis stängt av en respirator och givit morfin för att lugna patienten sedan skulle ge narkosmedel för att döda ett barn som ändå var på väg att dö…

Hoppas att föräldrarna finner frid i sin sorg och läkaren får den dom hon förtjänar och om hon friges får den upprättelse hon då bör få!

Som vanligt har aldrig några politiker ställts till svars för den arbetssituation som rådde (råder) på Astrid Lindgrens Barnsjukhus (eller många andra sjukhus i Sverige för den delen). Politikerna som gör sina budgetar och nedskärningar och sedan får personalen ta skiten när något går fel! Är det en rimlig ordning!? Borde inte ytterst ansvariga chefer och politiker ställas till svars för beslut som lett fram till dödliga misstag!!??

Ja, det är en märklig värld vi lever i. Nog bäst att jag byter ämne. Drömde mardrömmar kopplade till detta och min dotter i natt…

För övrigt följer jag, som vanligt, spänt utvecklingen i Mellan Östern. Skall Palestina utropa en egen stat och kräva medlemskap i FN och hur kommer omvärlden att reagera på det!?

Innan jag avslutar måste jag tipsa om konstutställningen “Rutten“. Tre konstnärer som gjort ett antal verk på temat Rutten.

Min vän Daniel Kvist a.k.a Rovhaal var en av utställarna.

Min härligt impulsive far föll dock för en tavla av Björn Westerlund och slog till direkt!

Nu mitt dags för lite lördagsmys med familjen 🙂

/Andreas

DN, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

Det bortglömda landskapet…

För fem år sedan satt jag och Johanna och pratade om barnprogram som gick när vi var små. Vi kom snart in på Stig Claessons pastellteckningar, hans breda söderdialekt och hur vi båda hade fängslats av hanns sagor. Jag satte mig framför datorn och letade mig fram till Stig “Slas” Claessons hemsida.

Några månader senare stegade jag in i hans ateljé på Södermalm i Stockholm. Över allt låg travar med teckningar och hundratals oljemålningar stod lutade mot varandra längs väggarna. Kvinnan som visade mig runt berättade lite om Slas liv och att han i dagsläget var mycket sjuk. Jag hade lite pengar som jag hade tänkt spendera på konst, men uppgiften att välja kändes nästan omöjlig!

Efter någon timme hade jag till slut lyckats välja ut fyra pasteller (från barnprogrammet) och en tusch med ett stockholmsmotiv.

Sedan dess har jag sökt och härom dagen så hände det!

När jag var ute och flanerade i Majorna så gick jag förbi Mariaplans Antikvariat. Hade inget bättre för mig så jag tänkte att jag kunde titta in. Såg en bok av Slas så jag tänkte att jag kunde fråga…

och för första gången fick jag svaret Ja! De hade två av sagoböckerna!!!

Mina tavlor har nu också fått sina sagor!

Nu fattas det bara barn att läsa dom för…

/Andreas

PS När folk kommer på besök kommenteras ofta dessa tavlor. Vad har du för minnen av dessa barnprogram?

En konst-ig dag…

Hur man än vänder och vrider på det så arbetar vi fram för allt för att bygga ett bättre imorgon för oss själva och för att förvärkliga våra drömmar. Har vi, som jag, ett arbete som jag älskar så gör inte det saken sämre!

Idag var det dags för mig att stilla ett begär. Alekos Fassianos som är Greklands nu levande mest kända konstnär skall hänga på min vägg!

Ett linolietryck på två vänner eller är de bröder?

Och ett litet kopparstick på en grekisk sjöman. På mössan står skeppets namn Doxa (Ära)…

Tänker inte skriva vad denna “lilla” Xtra-utgift gick på, men låt oss säga såhär. Det hade inte varit möjligt för mig att semmestra i Grekland i två veckor, leva som jag gör och dessutom unna mig detta om det inte vore för mina Xtra-inkomster 🙂

Resten av dagen spenderade vi på stranden och befinner oss nu på Halkidikis mellersta udde, Sithonia. Havet kristallklart och 30 grader i luften trots lätt molnighet. Hade det inte varit för dagens huvudnyhet som allt för väl påminner om det jag skrev om hähomdagen så hade dagen varit perfekt…

/Arty-farty Andreas

Muntergöken Munch är ett måste i Oslo!

Idag tog jag mig äntligen tid att göra ett “måste”, för nog är det ett måste att gå på Munch-museet när man vistas mycket i Oslo.

Gårdagens vackra väder var, bokstavligt talat, som bortblåst. Antagligen blev jag chockad av kylan för istället för att ta buss 20 från Ullevål till Töyen, där museet ligger, tog jag tricken in till stan och sedan tunnelbana…

Munch-museet är en anspråkslös byggnad, lite glas och mycket betong. Men det uppvägs av innehållet…

Tog mig tid att se en film om konstnärens liv. Gav definitivt lite extra djup och förståelse till den minst sagt gripande konstupplevelsen som väntade!

Munch upplevde mycket död som barn. Sedan umgicks han med Strindberg & Co. Han valde vid flera tillfällen konsten framför kärleken. En kärlek som han var övertygad skulle förgöra hans konst. Munter grabb…

Men kanske hade han rätt!?

Hans bästa konst behandlar kärlek, svartsjuka, ångest och död på ett sådant sätt som jag inte upplevt tidigare. En sann mästare i att precentera människans starkaste känslor och rädslor. Och som en sådan mästare dog han också ensam…

Sommernatt/Stemmen med andra mästervärk runt om. Man känner med den övergivne unge mannen (Munch)…

En Munch som allt för länge umgåtts med Strindberg och andra muntergökar. Diskuterat och druckit på tok för mycket…

Fick ett “nervöst samanbrott” strax efter detta självporträtt och lade in sig själv på klinik.

Resten av historien får ni ta reda på själva när ni besöker museet, för är ni i Oslo så skall ni det!

Värt att tilläga är att oljenationen Norge inte nöjer sig med en ny Opera, men skall nu också bygga ett nytt Munch-museeum bredvid operan. Det nya museet kommer inte vara lik anspråkslöst som det nuvarande…

/Andreas

PS Gjorde lite fler trevligheter som jag dokumenterade, men de kommer senare!

Superrealism

Ibland kan det som är skapat av människan se verkligare ut än människan själv. Låter konstigt, men har man sett Ron Muecks skulpturer så vet man vad jag menar!

Just nu så ställer Manchesters konsthall ut tre av hans verk. En enorm naken man, ett ännu större kvinnoansikte och ett litet par som ligger sked. Varenda liten rynka är på plats, varenda hårstrå. Johanna utbrast “de ser verkligare ut än verligheten”. Mina tankar går till Gulliver som i sin reseskildring beskriver hur han äcklas av jättarnas hud med sina enorma porer, han får se saker man gärna slipper…

Kalla det fult, inte vackert eller vad du vill, men helt säkert är att det är intressant! Och får du någon gång möjligheten att se Rons verk så gör det.

Nu skall jag tillbaka till något annat superrealistiskt…

som både rör sig, luktar och låter…

/Andreas