Vårdförbundet, utkräv ANSVAR och alla i Svensk sjukvård går en ljus framtid till mötes!

Det har nu gått några dagar sedan jag skrev om vad som borde bli Vårdförbundets nästa kampanj, “Bli inte Sjuksköterska“.

På bloggen, på Bloggens Facebook-sida och på “Sjuksköterska söker jobb…” har kommentarerna varit både många och långa. Sammanlagt har några hundra, på något sätt, interagerat med det jag har skrivit och någon har till och med att de hade haft högläsning på jobbet under en fikapaus.

Fantastiskt att jag inte sitter sömnlös på nätterna och skriver ut i tomma natten, men att ni, mina kollegor, läser, reflekterar och diskuterar kring något som är skrivet just med det som syfte!

Vårdförbundet och deras styrelse som fick sig en retorisk känga, eller två, i inlägget, har tydligen också snappat upp det skrivna och vice förbundsordförande tog sig också tid att skriva ett eget blogginlägg på styrelsens blogg, något de gjorde mig uppmärksamma på via Twitter.

Först blev jag glad (och kanske lite stolt) för att Vårdförbundets styrelse både har läst, antagligen diskuterat och sedan kommenterat. Sedan läste jag och blev matt…

Anna Andersson har skrivit ett genomgående defensivt inlägg där hon försvarar den inslagna linjen och besvarar min kritik med “Tänk om frågan var så enkel att bara marknaden var tillräckligt het så skulle vi som facklig organisation inte behövas – då skulle lön och villkor ordna sig. Men så ser inte verkligheten ut”.

När jag skriver att Vårdförbundet springer SKL:s ärenden då de tar på sig uppgiften att propagera för fler utbildade sjuksköterskor så vet jag att det inte är så enkelt som att akut brist på sjuksköterskor per automatik medför bra sjuksköterskelöner eller gör fackförbundet onödvändigt, jag är inte dum, men kanske hade jag hoppats på ett svar där Anna, vice förbundsordförande, hade kunnat berätta för mig vad HON menar ger högre lön!? Men istället får jag som svar att “så ser inte verkligheten ut”…

Kan upplysa Anna (och alla andra som läser min blogg) om att jag är en hängiven anhängare av ett starkt fackförbund och jag är övertygad om att ensam är svag, i de flesta fall, men det krävs bara en ensam varg för att utmanövrera och döda en hel flock med bräkande får!

Precis som fåren inte har, eller är förmögna att komma på, fler vapen i sin arsenal än bräkande och flykt, på samma sätt kör Vårdförbundet år ut och år in samma prat om individuella löner som skall sättas, tillsammans med de närmaste cheferna, baseras på kompetens och för att uppfylla verksamhetens mål.

Ja, ni läste rätt, “lönebildning och lönesättning ska bidra till att verksamhetens mål uppnås“. Och hur blir det då om “spara pengar” är det som landstingspolitikerna ser som ett av verksamhetens främsta mål (läs kommentaren av Marcus med intervjun av Karolinskas chef berättar om det årliga 2%-iga sparkravet)!? Svaret på den frågan ser sjuksköterskor varje sommar ute i vården och varje månad i sina lönekuvert. Så ser verkligheten ut, Anna!

När jag kritiserar facket får jag ibland kommentarer om att facket är en demokratisk förening och att man har det facket man förtjänar. Som sagt, jag är inte emot facket som institution, lika lite som att jag är emot demokrati, men det betyder inte att jag stödjer inslagen politik i varken riksdag eller fackförbund. Mitt val av verktyg för att påverka min omgivning har av en händelse blivit genom att skriva denna blogg.

Så vad önskar jag då?

Svensk välfärdssektor är ett ständigt politiskt experiment där årets budget är det enda som räknas, det och såklart nästa val. Det fantastiska är att total ansvarsfrihet råder på toppnivå. När något går snett är det alltid de på golvet som blir syndabockarna.

Jag önskar mig ett fackförbund som ligger på och är som hökar, som inte behandlar SKL som en samarbetspartner, men ständigt använder fakta för att utkräva ansvar från dem (dvs våra ledande politiker).

Låt mig ge ett exempel.

För två dagar sedan fick jag i lokala P4, hemma hos mina föräldrar i Blekinge, höra att Socialstyrelsen kommit fram till att platsbrist på SUS (Skånes UniversitetsSjukhus) under förra året kan ha kostat fem människoliv. Socialstyrelsen kräver nu en handlingsplan, annars utkrävs vite.

Vem drabbar vitet!? Jo, den vårdande personalen och såklart skattebetalarna AKA patienterna!

Här borde Vårdförbundet agera med det tunga artilleriet, från central nivå. Utkräv ansvar från ledande politiker, sätt igång ett drev. Vem fattade de beslut som ledde fram till pengabrist som gav platsbrist och som ledde fram till dessa dödsfall. Minst Pia Kinhults huvuden bör rulla för att oskyldigas liv har spillts!

Hur många dog i somras pga av att man inte anställde nyutbildade sjuksköterskor och neddragna vårdplatser? Leta och finner man så lite som ett misstänkt fall på Huddinge eller SÖS så skall Filippa Reinfelds huvud krävas på ett gyllene fat!

Titta inte bara på vad som har hänt, förvarna på DN:s debattsida. “Dessa” beslut måste fattas för att locka unga till vårdyrkena, “Dessa” besluten måste fattas för att Sverige skall vara rustat inför “köttberget” som kommer skölja över vården om några år. Räkna upp vilka som är ansvariga och att det är de som ni kommer att hålla ansvariga om de nödvändiga besluten uteblir.

Ansvar Ansvar Ansvar, inte från tjänstemän, men från politiker, de politiker som är och styr SKL!!!

Utkräv ANSVAR och sedan får vi se hur lång tid det tar innan Sverige har en ansvarsfull vårdpolitik där rätt bemanning, viktiga långsiktiga beslut fattas och vi har verksamhetsmål som kan betyda rättvisa löner till livsviktiga yrken!

/Andreas

PS Verkligheten är säkert mer komplex än såhär, men det var vad jag lyckades skriva ned efter att min 11-månaders dotter somnat. Jag är övertygad om att Vårdförbundets gedigna stab klarar av att komplettera med lite “verklighet” och sedan genast gå till handling.

DN1, DN2, DN3

8 thoughts on “Vårdförbundet, utkräv ANSVAR och alla i Svensk sjukvård går en ljus framtid till mötes!

  1. Mammy

    Bra Andreas!! På dom bara!! 😉

    Jag är inte med i facket!!
    Klarar mig alldeles utmärkt ändå!
    Känner mig inte som en svikare eller att jag på något sätt åker på en räkmacka. Jag förhandlar min lön själv och gör det jävligt bra.
    Jobb finns hur mycket som helst, är inte orolig.

  2. Fariba ek

    Hej!verkligen bra sagd o gjort,har väldigt dåliga erfarenheter från v.förbundet som lämnade mig mitt i en kris i samnand med sjuklighet o tog arbetsgivarens sida tydligt,så jag fick tack o lov styrkan tillbaka mha min familj o lämnade både landstinIget o vårdförbundet o är överlycklig nu,men kämpar för bättre viklkor/

  3. Pontus

    En genväg förbi vårdförbundet som misslyckat ombud kunde vara syndikalisterna. Tråkigt att det dock finns så få, inom vården, som är anslutna till dem. Storsjukhusen är ju ett lysnade exempel på en arbetsplats där arbetarna, med sin erfarenhet och insikt i maskineriet, borde sätt upp reglerna istället för landstinget som serverar kortsiktiga ekonomiska lösningar vilka leder till att, hör och häpna, folk faktiskt dör. Har inte de samma etiska plikt som vi som arbetar inom vården har?

  4. Ann-Sofie

    Klart att politiker behöver ta sitt ansvar. Tycker vi ska hjälpas åt att nå fram till dem. Att vara oense kollegor emellan – känns inte som en framkommlig väg. Nu finns en kampanj som Vårdförbundet har ” en dag i mina skor” – hör av dig till din lokalavdelning ( Vårdförbundet). Och se hur ni kan möta politiker. Hjälp till – och kräv ANSVAR.

    @Mammy – BRA att du förhandlar till dig bra lön, men jag antar att du också tar del av alla andra förmåner fackförbunden ( Vårdförbundet) förhandlat fram. Extra semester, Ob, föräldraledighet, pension,sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och möjlighet till årlig löneförhöjning m.m … du får det för att det är kollektivavtalat mellan Vårdförbundet och arbetsgivaren.

    Andreas – du har såå rätt, det är mer komplext i verkligheten, men återigen .. jag gillar att du har åsikter och skriver ner dem.
    Vi kanske ska och “kräva ansvar” tillsammans ..

  5. Ronny

    Vårdförbundet har för många år seldan spelat ut sin roll. De går i SKL ‘s ledband. Är ssk som lämnat yrket o jobbar administrativt inom vårdsektorn o har därmed 35-40% mer i lön än om jag fortsatt. Vårdförbundet lämnade jag för 15 år sedan. Den största löneförhöjning jag fått som ssk.

  6. Mammy

    Ann-Sofi:

    Det har jag inte nå dåligt samvete för!! 🙂
    Jag är värd varenda förmån som finns!
    Nu är jag så gammal att jag slutar jobba om några år. Om jag överlever mitt arbete vill säga.
    Under hela mitt liv har jag slitit och gjort rätt för mig så nu ska andra få försöja mig.

  7. Marlene

    Mammy:
    Det är ingen som har sagt att du skall ha dåligt samvete för det 😉 Våra kollektivavtal är något som skall tillfalla alla enligt den svenska modellen. oavsett om man är medlem i ett fackförbund eller inte. Men det blir allt svårare att teckna nya kollektivavtal ju färre medlemmar man har vilket i längden utarmar kollektivavtalet i sig. Läs någon gång vad som står tecknat i kollektivavtalet, jämför med de arbetsrättliga lagarna ( såsom arbetstidslagen, medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen osv) och gör ett snabbt överslag hur det skulle påverka just dig personligen om vi inte längre hade något kollektivavtal. (För min del som fortfarande har en hel del kvar innan pensionen skulle det vara förödande)

    Jag håller med dig Andreas , vi MÅSTE ha ett starkt fackförbund och vi måste kräva mer ansvar från våra politiker.

Comments are closed.