Monthly Archives: April 2011

Jargong som dödar… …och min String som jag äntligen fått på plats

Så, då har jag lyckats skriva färdigt mitt inlägg till min blogg på Dagens Sjuksköterska. Det blev ett inlägg som börjar med Emil, 23:åringen som bönade och bad om en ambulans, men som lämnades att dö i sin lägenhet. Försöker föra ett resonemang kring jargong och kultur på avdelningar och vad man skulle kunna göra åt det.

Ett svårt ämne där det är lätt att trampa på tår. Tår som kanske måste trampas på!?

Läs gärna det jag skrivit och kommentera gärna på Dagens Sjuksköterska. Under tiden som du gör det så sätter jag mig i min fåtölj och njuter av att ha fått min nya String på plats!

Inatt blir det jobb i Borås, utan string…

/Andreas

PS Lägg också märke till att jag också fått min Dolk på plats!

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7E1, SvD

Bloggliv, folksjukdomen IOS, världens längsta man och sexiga mammor

Skönt liv just nu. Vaknar, kollar bloggen, dricker kaffe, kollar bloggen, läser tidningarna, kollar bloggen, läser andra bloggar, kollar bloggen, funderar på om jag har något att säga, kollar bloggen, tar en promenad, kollar bloggen, pysslar, kollar bloggen, surfar, kollar bloggen, tar en promenad i solen osv osv…

Har i två dagar filat på ett inlägg till Dagens Sjuksköterska. Kanske inte supereffektiv i mitt skrivande, men skall det bli bra så måste tankarna mogna och landa mjukt på tangenterna. Måste vara så när det är ett känsligt ämne…

Idag till tonerna av “The Tallest Man on Earth“. Första plattan kom 2006, men jag har totalt missat den. Kompenserar med att spela den varm på Spotify!

I väntan på det inlägget så kommer här en film om den nya folksjukdomen IOS…

och en liten film om sexiga kläder (ja, jag har skickat länken till deras hemsida till J och lagt Visa-kortet på köksbordet)…

Nu: tar en liten cognac, skriver bloggen, kollar bloggen, god natt…

/Andreas

PS  Nej, VISA-kortet ligger inte på köksbordet. J har ett eget, men jag kunde inte låta bli att vara lite “grabbig”…

Lite mer deklaration och ett vad som blir svårt att vinna för oss båda…

Under påskhelgen har jag inte bara gjort trevliga och behagliga ting. Jag har även ingått ett vad och gjort klart min svenska deklaration.

Min svenska deklaration brukar alltid leda till diskussion här på bloggen då jag gör avdrag för outbetalt traktamente både i Sverige och Norge (2010, 2009). Avdrag som jag alltid får igenom och som genererar ganska mycket pengar!

Varje år läser jag på skatteverkets hemsida och försöker hitta en anledning till att jag inte skall ha rätt till dessa avdrag, men lyckas inte. Därför drar jag även i år av ca 110’…

Är du själv suden att läsa på så kommer här lite länkar till Skatteverket: 1, 2 och glöm inte den pensionsgrundande inkonsten

Så var det det med vadet!

Igår var vi ett gäng som hade samlats i Azaleadalen i Slottsskogen som ligger några hundra meter hemifrån. Det skulle grillas och njutas av det fina vädret. Jag och min gamle vän Anders slog som vanligt på stort. Oxfilé från Spjutstorp, grillade starka “turkiska paprikor”, tzatziki, hemstånkad korv och bougiourdi såklart!

Livet lekte och allt var bra, men det var något som gnagde. En lång passiv vinter och för mycket gott hade satt sina spår på kroppen. Så på Anders initiativ slog vi vad om att gå ner 10% av vår kroppsvikt fram till 1:a juni.

Invägning skedde efter picknick för att göra utmaningen lite rimligare och har vi tur så blir vi båda vinnare!

Gick idag upp med Johanna och gick med henne till jobbet. Blev en rask promenad på 1,5 timme före frukost. Planen är att lite sådant i kombination med tre veckor i Årdal med jobb och fjällvandring skall fixa vadet.

Vad tror ni, 9 kg på 5 veckor utan att svälta!?

/Andreas

När det är svårt att vara bemannings-sjuksköterska, Österlen och så könet…

När jag jobbar vill jag ha en jämn ström av arbete och fram för allt lite mer att göra än den fast anställda personalen!

Någon dålig patient som man skall engagera sig i, några nya som skall skrivas in, rond, medicinser osv. Tiden rusar iväg, man gör det man är utbildad till och allt är frid och fröjd.

Det jag inte tycker om och det jag tycker  är riktigt svårt är motsatsen. När allt är lugnt och när det är uppenbart att de man jobbar med har lite mer att göra och alla försök att hjälpa till möts med ett “nej” (följt av en suck). Man kan erbjuda sig att hjälpa till en och två gånger, men sedan blir det löjligt. Man kan fråga om det är något annat man kan göra 2-3 gånger också, men sedan blir det tjatigt.

Kanske är det jag som har dålig fantasi och borde förstå vad jag skall göra, men när man befinner sig i någon annans revir så kan man få otroligt bitska kommentarer när man gör “för mycket” på “fel sätt” och speciellt om det är någon annans ansvarsområde…

Dessa problemen är nog större i Sverige än i Norge. Alla är så otroligt “stolta” och skall klara allt själva samtidigt som man gärna beklagar sig över bemanningssköterskan som bara går och drar. I Norge har man kanske en större vana vid att ha inhyrd personal och är därför snabbare med att förklara vad man vill ha gjort och på vilket sätt och vill man ha hjälp så är det den inhyrda personalen man vänder sig till. Något som alla tjänar på!

Andra gånger är det inte så svårt att vara bemanningssköterska.

Har lagt mig som “otillgänglig” i Xtra Personals datorsystem över påsk och som jag antydde igår har jag och Johanna rört oss mot sydligare breddgrader.

När jag, för tio år sedan, flyttade till Göteborg från Stockholm flyttade jag in i ett litet kollektiv i Guldheden. Gymnasievännen Henrik bodde i en fyra med Sandra och en kille som skulle ut. Henrik är idag läkare i Sthlm och Sandra agronom, doktorand och deltidsjordbrukare med sin sambo på Österlen i Skåne. Det har nästan blivit en tradition att jag och J åker förbi när vi åker på den årliga konstrundan. Denna gången stannade vi över natten.

Jag kanske inte hade velat byta, men det är något med bondelivet som tilltalar mig. En bonde har alltid något att göra, att fixa, att ordna. Har aldrig hört en bonde säga “jag har inget att göra idag”. Meningen med livet finns omkring dem hela tiden!

Kanske är det ett jobb, men det är nog lika mycket en livsstil. Som Oskar sa när jag frågade om detta eviga jobb, “korna är en del av familjen och lika självklara att ta hand om som när du matar dina katter”.

Österlensbönderna har dock en enorm fördel mot många andra bönder i Sverige…

Från påsk till September finns det restauranger och pubar som håller bra klass i var liten håla och avkrok! Här på Pizza Restaurangen Friden.

Samtidigt som Oskar hoppade upp i traktorn för att ge sig ut och laga kostängsel åkte jag och Johanna ut för att titta på konstrundan. Konst och loppisar av blandad kvalité, men i en fantastisk natur där våren alltid kommit längre än hemma så här års.

Älskar Österlen och dess böljande landskap!

Så var det det med könet på det som växer i Johannas mage. Vill först tacka alla som delat med sig av sina åsikter, men det hjälpte inte

för Det hade bestämt sig för att ta navelsträngen mellan benen och dölja om det var en blivande flicka eller pojke…

Snopet, men så kan det vara och det gör mig absolut ingen ting. Både jag och Johanna hade tårar i ögonen efter att ha sett en liten hand öppnas och stängas, en liten kullerbytta och inte minst en liten liten mun som rörde på sig…

Glad Påsk på er alla!

/Andreas

PS Nu hos mor och far i Sölvesborg där mor visar små plädar och sparkdräkter som hon full av energi stickar och virkar…

För trött för att skriva…

Finns en tanke i mitt huvud som jag hade velat dela med mig av, men efter att ha jobbat natt, köpt tavla på Bukowskis Market, varit hos frisören, köpt ny 180-säng och startkablat igång kompisens BMW 750 så är jag allt för trött för att dela med mig av den. Huvudet känns som om det skall implodera!

Nej, det är bättre att jag slutar skriva, sparar tanken och låter er se min nya och tredje tavla av Alekos Fassianos.

Imorgon blir det ultraljud och sedan Österlen för att äta middag med vänner innan påskhelgens årliga konstrunda!

/Andreas

Bakis på jobbet…

Natten som gick jobbade jag i Stenungsund. Under färden hem genom den täta morgontrafiken lyssnade jag som vanligt på P1:s Nyhetssändningar. På 1 timme får man reda på allt man behöver veta kulturnyheter, utrikes/inrikes-nyheter, ekonominyheter och sist men inte minst vetenskapsnyheter!

Idag hade vetenskapsnyheterna dock kommit över en mycket märklig studie.

I Irland har man låtit läkarstudenter intaga en middag med “omåttlig alkoholförtäring” och sedan låtit dem operera i en simulator klockan 9 morgonen efter. Till forskarnas stora förvåning opererade de “omåttliga” sämre och med fler misstag än kontrollgruppen som inte hade druckit alkohol dagen före. Slutsatsen forskarna drar är att kirurger kanske inte skall vara bakfulla när de skall operera…

Sedan jag fyllde 30 måste jag beställa kebabpizzan färdiguppslisad dagen efter en “omåttlig” afton då jag inte är i att dela den själv. Känns bra att även kirurger är så pass mänskliga att de mår blir påverkade dagen efter. Oroväckande dock att detta måste fastställas genom “forskning” och bli publicerat i en kirurgtidning när det borde vara sunt förnuft!

/Andreas

PS Jobbar nu natt nr 2 denna veckan och känner att det räcker. Imorgon tar jag påskledigt!

Ultraljud och könsbestämning:ens vara eller icke vara…

Solen har tagit ett fast grepp över Göteborg. Caféernas uteserveringar i Majorna svämmar över av studenter, mammalediga, bemanningssjuksköterskor och annat löst folk som inte har kontor att låsa in sig på.

Förnuftiga människor jobbar på natten när det är fint väder. Inatt blir det hemsjukvård i Stenungsund!

Oberoende av väder, oavsett jobb så finns det bara en sak som är riktig viktig denna veckan. Jag och Johanna skall på det första riktiga ultraljudet. Skall bli otroligt kul, men också nervöst. Man vill ju inte att de skall hitta något som inte skall vara där…

Jaja, inget man kan påverka. Det blir som det blir!

Det finns dock en annan sak som är intressant med ultraljudet i v 19-20. Man kan se könet!

Har förstått att detta på sina ställen är kontroversiellt och precis som allt annat som handlar om graviditet och barn så har ALLA en åsikt.

I VästraGötalands-regionen säger inte barnmorskan vad det är för kön, vet inte riktigt varför, men det finns många privata vårdgivare som gör till en självkostnad på 500 kr…

Jag och Johanna skulle villja veta könet. Praktiskt och skulle underlätta planeringen!

Nej säger vissa, varför inte säger andra.

Vad säger du och varför!? Och varför säger inte VG-regionenvad det är för kön???

Jag vet att alla har en åsikt, så dela med dig!

/Andreas

Cidre Dupont Reserve får sätta punkt för helgen

Börjar bli ett tag sedan jag snöade in på Fransk Cidre, Pommeau och Calvados.

Cidre speciellt , både söt och torr,har blivit en riktig favorit. Den låga alkoholhalten och de allt från oxiderade till fruktiga äppelsmakerna, till ett rimligt pris i en lyxig förpackning gör att drycken passar vardag som helg, till mat eller sällskapsdryck!

Blev oerhört nyfiken när jag såg att Domaine Dupont, som producerat den pommeau jag drack för ett tag sedan, släppte en liten upplaga Cidre Dupont Reserve som lagrats 6 månader på ekfat där Calvados Pays d’Auge har lagrats.

Priset var lite högre än den cidre jag brukar köpa, men jag kunde inte låta bli att ta hem tre flaskor och sedan den dagen har jag väntat på rätt tillfälle. Och vilket tillfälle är inte bättre än söndags-filmkväll med vänner efter en underbar helg!?

Vacker flaska, underbar färg och allt annat som en cidre skall ha. Dock inte den charmIga blommiga äppelsmaken som får alla förstagångsdrickare att säga “vad var detta”!? Nej, Dupont levererar en vinigare cidre med höstiga alvarliga äppelsmaker och med en tydlig calvadoston.

Om tex Cidre Boulard är picknick på blommig äng så är Cidre Dupont Reserve allvarligt samtal om livet i bibliotekets chesterfeeldsoffa.

Jag älskar allvarliga samtal, något som inte återfinns i Bond-filmer…

En bra avslutning på en bra helg!

Hur var dig helg?

/Andreas